Svej

Inatt drömde jag återigen om barnet. Jag drömde dessutom att mitt barn var en utomjording och att det bet mig. Jag drömde att jag stod och såg på när det höll på att drunkna men gjorde ingenting förrän jag visste att det var för sent.
Jag tyckte inte om det här barnet.
Vad är det för fel på mig?

Sen drömde jag att jag gick omkring med en massa små askar som innehöll något i stil med "Mänsklig omtanke", jag tänkte i min dröm vara en förkämpe för den ironiska generationen och dela ut den till folk som hade varit väldigt o-omtänksamma.
Då skulle jag dela ut en sån ask till:
1. Kvinnan på jourläkarcentralen som inte tillräckligt många gånger kunde säga att "här är stängt" på sitt fula inkorrekta sätt trots att hon uppenbarligen hade någon framför sig som hade jätteont och som var jätteplågad. Jag förstår också att de vill gå hem och allt vad det kan vara, men lite trevligt bemötande och LITE hjälp hade jag kanske kunnat ha fått.
2. De som har kommit på den här fantastiskt "policyn" på Akuten att de "inte tar in urinvägsinfektioner" ELLER kärringen i luckan som litade på min utsago, min egen amatördiagnos, så pass mycket att hon skickade hem mig men inte tillräckligt mycket för att ge mig medicin.
3. Busschauffören som jag åkte med förra veckan som skällde ut en gammal man som ville gå av och som trodde att han hade tryckt. Trycket hade inte registrerats där framme och det måste han väl fatta att det kunde inte busschauffören se och vafan, den där knappen hade minsann alltid fungerat.
4. Samma busschaufför som skällde ut nästa person som kom på, nämligen en man som hade stått och väntat på hållplatsen där han inte hade stannat för att gubben ju "inte hade tryckt". Mannen sprang ikapp bussen och gick på där mannen hade gått av, alltså i bakdörren. "Det där är en utgång fattar du kanske inte?" sa busschauffören, väldigt trevligt. Mannen stannade i steget och förstod inte vilken krigshärd han hade kommit till, men skakade sedan på sig, gick fram och betalade men fick inte gå för föraren var inte färdig. Han skulle minsann undervisa i hur man gick på en buss och att man var förberedd. Mannen blev först mållös och fick sedan ur sig "men jag stod på hållplatsen och du körde förbi, jag trodde du såg mig i backspegeln" "Du stod inte synligt" "jo..." försökte killen men då började chauffören orera igen om hur han helt säkert inte kunde ha körkort för då skulle ha veta att man inte kan stanna på fem meter och att man måste ju stå väl synligt och hej och hå. Mannen började ilskna till och informerade om att han minsann hade kört lastbil i femton år och nog kunde han hantera stora fordon. "Ja, men då vet du vad jag pratar om" sa chauffören ilsket och slängde biljetten på honom så den for i golvet.
Mannen tog lugnt upp biljetten och gick till en plats. Mänsklig-omtanke-ask (eller bli tagen ur tjänst), det skulle den där behöva.

Sen finns det säkert flera, men jag kommer inte på dem nu.
Idag är det sol, jag ska fantamig ut, skit i doktors orders.

Svej.