söndag 8 februari 2009

Rättvisa

Jag har faktiskt haft en väldigt produktiv dag. Jag har städat, tvättat och diskat och samtidigt lyssnat på min fina ljudbok som handlar om Djingis Khan och hans liv. Säkerligen mestadels påhittat, men det är ändå intressant för det handlar en del om rättvisa.
Jag går ofta omkring och gnäller i mitt inre om att saker och ting inte är rättvisa. Jag anser att jag gör rätt för mig på de flesta plan. Jag betalar tv-licens, försöker att alltid vara snäll och trevlig mot alla folk och jag anstränger mig för att vara hänsynsfull och rar mot alla. Humanist vill jag nog kalla mig men det är lite av en illusion. Jag sitter ju här och är medveten om vad jag gör, mina strävanden och anledningen till att jag tycker att livet borde vara rättvist mot mig. Jag tycker att jag förtjänar att roliga, spännande och utvecklande saker ramlar i mitt knä - så som det gör hos folk som jag inte tycker förtjänar det.
DEN tanken gör mig till en mindre människa. Självfallet som vår monark skulle säga.
I och med att jag tänker att det finns folk som jag inte tycker förtjänar tur och räkmacka gör jag mig själv till en sådan småsint person som ju faktiskt inte själv förtjänar någon tur och definitivt ingen räkmacka.
Att jag sitter, bitter och dan, och funderar på att jag minsann aldrig får någon räkmacka och andra som jag själv anser visar dåliga sidor gentemot människor, gör mig till en människa som ligger på plus-minus noll.
Småsint och elakt men sant.
Dessutom är jag martyr och gnällig.
För jag har saker som ramlat i mitt knä, mer eller mindre.
Jag har ett jobb som jag hade en jävla tur att få efter att ha blivit tvungen att sluta på ett annat jobb som jag också hade en jävla tur att få. Jag har en drivkraft inom mig som har fått mig att klara ganska enastående saker när det gäller självförverkligande. Även om jag tycker att det ju är hårt arbete så har jag min drivkraft att tacka för det. Och den har jag fått mig till skänks av mina gener, min uppfostran eller gud vet.
Jag har enastående vänner.
Man vet inte vad enastående vänner är förrän man har dem. Man vet inte vad respekt och kärlek är förrän man fått enastående vänner.
Vänner som ger och som tar men allt är värt det.
Vänner som ger. Det är fantastiskt.

Inga kommentarer: