Elaktriskt, Comhem

Himmel och plättar vilken enastående dag jag hade igår.
Först anländer jag till arbetet och där visar sig hela nätverket vara nere. Under hela dagen igår kunde ingen tekniker få det hela att fungera och mina elever som borde ha arbetat flitigt på med att ta reda på saker om Astrid Lindgren och August Strindberg fick det mycket svårt.
Nå.
Så kommer jag hem och där möter mig flimrande lampor och inga tv-kanaler. Varken i digital- eller kabelform. Så jag ringer till Comhem. Stort misstag. Det är alltid ett stort misstag att ringa kundtjänsten hos Comhem. Big mistake.
Jag kommer fram efter 25 minuter i telefonkö och pratar med en människa som på intet sätt verkar vara tränad i att förstå tekniska saker. För övrigt verkade hon knappt tränad i att förstå svenska språket.
Så jag presenterar mitt ärende och hon uppmanar mig att dra ut sladdar, stänga av och slå på, fråga grannar om diverse saker, klippa mina tånaglar och kontrollera kluvna hårtoppar. När vi har konstaterat att jag inte fått tag i mina närmsta grannar, att allting är av och på och att min ström beter sig ytterst märkligt går hon motvilligt med på att tidsboka mig. Det vill säga att en tekniker ska komma och kolla på mina grejer. "Det är det inte lätt att få tid till" säger hon och suckar. "Nehe" säger jag och tänker att jag skiter i det. Jag vill bara att det jag betalar för ska fungera och att kompetent personal ska felsöka.
Inget av detta verkar vara aktuellt i detta fall.
Den 6 juli kunde jag få en tekniker till mig. Inte förr. Jag hajade till och frågade om hon skämtade, men hon sa bara att det tar så lång tid. Jag frågade om jag måste betala för tjänsten som jag inte kan använda på en vecka, hon svarade att självklart skulle jag det.
När kunde då teknikern komma? Mellan 13-16. Endast. Ville jag så fanns det en tid den 7 juli mellan 08-11. "På kvällen" försökte jag men fick ett snäsigt svar att det finns inga kvällstider. Ingen jobbar på kvällen.
"Men hur gör folk då?" frågade jag, "folk jobbar ju oftast på dagarna och vill kunna njuta av sin tv på kvällarna...". Hon påpekade så att folk oftast hade anhöriga som kunde sitta och vänta och ta emot teknikern.
Jag fick då erkänna mig mycket ensam och meddela att något sådant hade jag inte.
Om jag inte avbokade tiden och de kom dit och det visade sig vara något av det som hon uppmanat mig att göra via telefon (klippa tånaglarna och slå av strömmen) så skulle det kosta 500 kr.
Jag baxnade.
"Om det är ett fel då, vad kostar det då?" frågade jag.
"Självklart ingenting" bröt hon ur sig.
"Det verkar nästan inte självklart" mumlade jag och hon ignorerade det.

Sen gick all ström. Under många timmar var toa och kök strömlöst och jag började frukta för min frys och kyl. Sen dog allt. Jag tror att någon nisse försökte fixa med en säkring och så small den nya också. Det tog rätt många timmar innan strömmen kom tillbaka och då med besked. Tv-kanaler, lyse på toan och is i frysen igen.
Himla störigt må jag säga.
Men det var ganska mysigt att spela 500 i sken av levande ljus. Jag vann. Stort.

Nu har jag bara 7,5 arbetsdagar kvar. Måtte dessa gå så fort som mänskligt möjligt är. Jag vill åka till Juånäs. NU!